torsdag 22 september 2011

Helnajs tyckte japanerna om mina bilder

Först lite gnäll....

Ger upp.
Det krånglar med kamerans uppkoppling till datorn. Har försökt med det lilla jag kan utan resultat. Datorn vill inte känna av att jag kopplar in kameran. På kameran finns bilderna. Dock ingen bild på gentianan 'Eugens Allerbester', för den är fortfarande i knopp. Ni skulle fått sett silveraxet som äntligen blommar (läcker upp emot blå himmel med stora granen bakom), en ny höstanemon som slagit ut idag, en knippe blåsippesmåttingar med två härligt kraftiga knoppanlag, vårberedda omgivna av vanliga stora blåsippsblad (bra bild), klematisen Thyrislund höstblomma (enkel blomma med diagonala liljeblad som bakgrund.

Fortsätter ta bilder, de sparas på minneskortet tills jag har en ny kamera. Testade att föra över till den gamla datorn, men det ville inte fungera...

Har velat hit och dit hur jag skulle göra med agapanthusen som spräckte sin kruka. Först var det bara tankar om delning i mitt huvud. Dela nu eller till våren? Hm, Dela nu; då går det åt mycket utrymme för alla nya små, dela senare; då får jag se den spruckna krukan hela vintern....Det blev så att jag tog en något större plastkruka och planterade om plantan.

I tre veckor har jag hackat och hostat. Så irriterande, särskilt störande då jag pratar med någon. Är så väldigt less på det.
Imorgon är nog hostan borta.
Imorgon blommar nog gentianan!
Imorgon är jag dessutom ledig, så då skulle jag kunna titta på den hela dagen!


Fick just se en nyinlagd alldeles väldigt välkommen kommentar i ett tidigare inlägg....försöker kopiera in det här:

Petter så klart! sa...

Hej Mamma!

Vad bra att du lagt upp så många fina bilder! Jag blev tillfrågad idag av våra Japanska kollegor (Jag är i Tokyo nu) om jag kunde visa en lite mer personlig del av hur Sverige är och ser ut och då tog jag alla bilder till presentationen från din blog. Det blev bilder från din trädgård, översikt från balkongen och när du sitter med stövlarna i snön och tittar på huset samt den från grannarnas tomt som vätter mot någon ron och ladan. en blev det bilder från Tjörn och nu när vi var i Idre. De tyckte det såg helnajs ut :-)

I går var det den värsta typhoonen på 10 år och jag såg folk tappa paraplyet i blåsten. Regnade så in i h-e gjorde det också. Tågen var inställda och arbetarna fick gå hem vid lunchtid på grund av stormen. Vi kom till hotellet via bil från vår fabrik i Sakura, ca 1-1.5 h färd. Sen åt vi på hotellet för vi ville inte gå ut. Morgonen efter var klarblå och solen lyste. snacka om antiklimax. Hotellet är fint och maten god. Sov bara 1.5h på planet men ~11h i natt och känner inte alls av jetlaggen idag som tur är. Nu ska jag ut och köpa tandkräm för den hade jag "lämnat" hemma. Det duggregnar lite.


I kväll åt vi Shabu Shabu, en sorts Japansk rätt. De ställde en gryta i mitten av bordet som de hällde vatten i som fock koka upp. Sen hade man i kött, jättetunnt kött, som fick koka typ 30 sekunder och sedan doppade vi det i antingen vinäger-soja-pepparsås eller sesamsås. Det var bara börnan, för den kom det i olika svampar som dåg ut som nudlar men med hatt och även champinjoner, typ ruccolasallad och andra grönsaker som också fick koka tillsammans med lite risnudlar. Under tiden det kokade hade vi i mer kött som vi åt. Äta grönsaker och kött...och när det var slut hade de i risknyten som vi också åt. Sen åkte nudlarna i och när vi hade ätit upp nudlarna delade alla på spadet som soppa. Det var gott alltihopa.


Trevlig kväll! Här är klockan nu 21:23 (7h före er)


Kram från er älste favoritson i österlandet.


PS. Här är alla typ "korta". Får ryggskott när jag ska tvätta händerna, toaletten är som våra barntoaletter, övre delen pissoaren slutar under snoppen och jag måte stå böjd i duschen för att få vatten på axlarna... Idag slog hag knäna i bordet på lunchrestauranten för bordet var lågt..


22 september 2011 14:28

6 kommentarer:

  1. Trist då kameran/datorn krånglar, man vill ju att allt ska flyta på felfritt hela tiden.
    De mörkbladiga Silveraxen hinner aldrig blomma hos mig utan får nöja mig med att se andras bilder.
    Hoppas det löser sig för dig med överföringen av bilder.
    Önskar dig en fin dag!

    SvaraRadera
  2. Vad jobbigt att sladden inte funkar, jag har lite sådana problem, får rucka på sladden och stänga av och på kameran ibland grrr irriterande.
    Din dubbla gentiana förstår jag att du väntar på, såg den på nätet i veckan och funderade på att köpa men det blir nog till våren. Vilken härlig berättelse från sonen i "fjärran land" (:D Hoppas du slipper hostan snart!
    Ha det gott!

    SvaraRadera
  3. Vilken frustration när inte kameran/datorn fungerar:( Hoppas verkligen att allt ordnar sig i morgon på din lediga dag;))
    Skrattade gott åt sonens berättelse från österlandet:)) Kul när man får en så målande berättelse:) Ha det gott/Monne

    SvaraRadera
  4. Oj så trist både för dig och för oss att det inte funkar.Du kan om du vill köpa på Classe ett usb-sticka som man kan stoppa in minneskort från kameran i och på så sätt föra övar bilderna till datorn.
    Så kul att få ta del om din sons äventyr i Japan och att japanerna skulle gilla dina underbara kort tvivlar jag inte på.
    Ha det gott!!

    SvaraRadera
  5. Aj så frustrerande. Har du kollat med tillverkaren om en ny sladd mellan kamera/dator?
    Tar en del instruktionsbilder på jobbet, och med min lilla enkla jobbkamera kan man helt enkelt ta ut minneskortet ur kameran och sätta in i laptopen för att föra över dem. Mkt smidigt, men det kräver ju att datorn kan ta det...
    Nej, jag förstår att ni har kollat allt. Hoppas du hittar en lösning fort!

    Japan är ett oerhört spännande land, skulle gärna åka dit! Resor utanför turistområden är de bästa, och mest personlighetsutvecklande. Då ställs man mot sina egna normer, de blir plötsligt synliga och man får möjlighet att reflektera över dem. Min man är 191 och även vi har rest en hel del i Asien. Finns inte en plats (stol, säng, dusch, buss-säte etc) där han får rum, om det inte är turistanpassat. :)

    SvaraRadera
  6. Hittade datorns egna minneskortläsare, fanns mitt framför ögonen!

    Det blir spännande att få höra sonens berättelser om allt han varit med om i Japan. Han är lång, inte så lång som 191. Lagom kramhöjd då jag står på ett trappsteg och han på marken.
    Känner jag honom rätt har han tagit många fina bilder också.

    /Anette

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...