29 december 2010

Är ledig dessa mellandagar och gör vad jag vill, läser och plockar med fröer mm. Julhelgen har varit härlig med mycket umgänge, så en dag lite mer på mina villkor var välkommen.

Hade just kommit hem från blomsteraffären då jag fick ett otroligt tråkigt besked. En förälder till ett barn på min förskoleavdelning är borta. Ofattbart för mig, hur är det då inte för den familj som är kvar? Mina tankar går till dem.

Den här sista bilden är ett foto som jag fick igår. Vi var i Järbo hos mina föräldrar, åt en massa god mat, umgicks och hade en fin kväll. Flickan i mitten, hon med flätor är min farmor, hennes mamma till höger och hennes pappa ovan. Han var skomakare. Det var många år innan de flyttade till Sverige från Finland.

Passar på att lägga till en nyårshälsning till alla,

Gott Nytt År!

Må det bli ett skönt grönt 2011

Carpe diem!

Låååång väntan, bara 83 km kvar

För att hålla en lång historia kort;

äldste sonen och hans tjej skulle komma hem hit ikväll,

men

tider ändrades, tåg ställdes in, ombokning till annan station. (Vi har järnvägsstation i "byn"!)

Maken hoppar in i bilen, åker 83 km för att möta upp ungdomarna, nu åker de tre de 83 km hemåt.

Längtar!!! 

Blommande fredag / "Horisont"

"Horisont", veckans tema hos Katarina, se alla bidragen här!

Hämtat från Wikipedia: "Horisont, från grekiska "begränsande", är den linje i blickfältet där markytan och himlen möts, den mest avlägsna punkten i markytan som man kan se."

Några av mina horisontbilder, ur arkivet.
Den första är tagen många meter upp i luften, morgonen gryr längre västerut. Vi flyger norrut över Kaukasus enorma bergsmassiv, har nyss passerat Tblisi, når strax Elbrus. Mäktigt att se de dubbla topparna i soluppgången, men den bilden behåller jag för den var svår att få bra nog.

En sommareftermiddag, på nordligaste Gotland, av alla öar är det min favoritö. Maken och jag delar små öronsnäckor, vi lyssnar på "Sommar". Det är den 11 juli 2007, och en man vid namn Sture Linnér fångar oss med sina berättelser.

Horizon Star, är namnet på pelargonen längst ner till höger. Sådde och fick upp några plantor.

Med horisonten i bakgrunden kunde jag laborera med höjden så den passade bilden. Den blå är en av Kretas endemer. Petromarula pinnata.

Sommarkväll vid sjön Ottnaren.

Här möts mark och himmel. Man kan lätt se vårstjärnemattan som hav.

Himmel.

Hav.

Möte.

Bakgrundsbild till hela bloggen är ett kvällsmotiv från Idre. Så här kan det se ut. De tre topparna ligger många mil västerut, i Norge. Här andas vi och laddar batterierna några dagar varje höst.

Måste bara bjuda er på den här länken....

Julbocken i Gävle live!

Carpe diem!

200 dagar till midsommar

Har precis plockat ihop bilder till morgondagens bildvisning på medlemskvällen för den lokala Snf-föreningen. Det är för många, några måste bort innan usbminnet laddas imorgon...

Snön gör mönster, här i armeringen som sitter fast i de gamla sparkmedarna.

Ett par små egenhändigt gjorda adventsarrangemang.

Förresten är det ungefär 200 dagar till midsommar!

Carpe diem!

Blommande fredag / "På fönsterbrädan"

"På fönsterbrädan", fler bidrag hos Katarina.

En knopp, en helt vanlig amaryllis. Ni har sett den tidigare, den duger gott att vila ögonen på en gång till.

 En urläcker amaryllis, eller hur? Jag gillar den spretiga spindeln. Sparade löken, men den ville inte mera.

Amaryllis lite närmare

 Min vanligaste krukväxt; brudorkidéer i olika färger. Den här spännande mörk. Allra vanligaste, eftersom det finns nästan bara sådana i fönstren.

På fönsterbrädan i december. Höstens allra sista, med lite sommarblå färg värmer i det vinterkylan.

Ett helt rum som känns som om man sitter vid ett fönster. I den stolen sitter jag gärna. Det händer då och då att jag tar mig till Bergabackens Pelargoner, som ligger helt nära. Där sitter jag och bara tar in allt omkring mig. Det är de turistande damernas diskussioner om olika pelargoner, köpa den eller den. Deras herrar ser måttligt roade ut.

Midsommarafton vid vår fäbod i skogen. Detta huset har pappa byggt just där fäbodens lada tidigare låg. Eftersom det är midsommar är det lövat med små björkar.
I fönstret pelargoner. På bordet min midsommarkrans av rosor.

På fönsterbrädan i köket. en nybakad paj, en nyplockad bukett i en gammalt krus. Det är dags att sätta på kaffe, ta mig en paus i solen.

 1994 såg jag en speciell planta i Edvard Anderssons växthus i Stockolm. Föll pladask. Det var en Madeiranäva, Geranium maderense. fick tag på frön från T & M, England, sådde och fick en upp hela åtta plantor. När hösten kom skickade jag några till växtvänner, andra blev kompost. En enda sparades för egen del. Det är den på nedre bilden...

 Ännu 2010 har min ännu inte blommat, men drömmen lever. Kanske nästa år...eller nästa...

Carpe diem/ Anette